En undervisningssituation kring bildanalys & bildtolkning

Motivation och inspiration

För att väcka elevernas nyfikenhet och intresse går jag direkt på begreppet massmedia och väntar med att beröra skillnaden mellan analys och tolkning. Vad tänker ungdomar på när de hör order/begreppet massmedia? Tänker de t ex på hur reklam är uppbyggt och dess budskap? Känner de att de påverkas? Detta är frågor jag skulle vilja börja med att diskutera.

Det eleverna kommer fram till skriver vi upp på tavlan och gör sedan en ”massmedia-mindmap” för att eleverna ska få överblick och helhet på vi kommit fram till. Därefter är eleverna motiverade för lite teori.

Jag berättar att massmedia kan delas in i 6 delar, underhållningsbild, reklambild, propagandabild, kunskapsbild, anvisnings- och varningsbild samt nyhetsbild. Denna indelning av sex delar är något jag hämtat från författaren G Z Nordströms bok Påverkan genom bilden (1986). Jag går igenom de olika delarna gemensamt och delar sedan ut papper på detta så att eleverna själva kan läsa in/repetera. Hur vi sedan går vidare beror på klassen och på vilken årskurs vi talar om. Elever utvecklas mycket under perioden från högstadiet fram till studenten och detta måste man ta hänsyn till i sin undervisning.

Hur man kan arbeta med bildanalys och bildtolkning i en högstadie-/gymnasieklass

För att gå vidare med avsnittet bildanalys och tolkning har jag valt att utgå från en egen fotograferad reklambild från ett annonsplakat. Det är egentligen en bildserie i två (eller flera?) delar där det görs reklam för en MP3 spelare från Nokia. Det känns som om den i första hand vänder sig till ungdomar eftersom en kille och en tjej representerar samma reklambudskap på varsin affisch. Bilden/bilderna (se bifogade bilder) har jag delat upp i närbild, helbild och översiktsbild. Det är arbetet med bilderna vi tog inför valet i höstas som inspirerat mig när det gäller denna del.

Eleverna får arbeta med bildtolkning/bildanalys av den bild jag valt i små grupper eller två och två under lektionstid och får till sin hjälp en lathund av mig. Först får de arbeta med närbilden. Jag delar ut bilden med killen till en del och bilden med tjejen till andra. Här kan man diskutera genusfrågor med eleverna. Blir det någon skillnad om enbart killar får diskutera närbilden av killen och tjejerna får ta tjejbilden och vice versa? Hur tolkar tjejer/killar enbart en närbild som de vet hör till ett reklamsammanhang? Kommer de fram till andra saker om det är blandat killar och tjejer som arbetar med närbilderna? Vad får de för associationer? Vad tror de att det handlar om för reklam? Säger färgerna i bilden något? Vad ger bilden för känsla? Är det en ny eller gammal bild? Vad är det för ålder på personerna och vad säger deras utseende?

Därefter får eleverna se helbilden, arbeta två och två eller i smågrupper och använda en lathund som jag gjort om bildanalys. Idéerna om hur man kan arbeta med bildanalys har jag fått från ett kompendium om Bildanalys från lektionen 19/12 2006 med Lasse Högberg. Det är viktigt att övningar och papper anpassade till eleverna upplevs lättöverskådliga och tydliga, både i upplägg och i typsnitt och storlek. Det är annars lätt att bara anblicken av texten får dem att sluta läsa.

När vi diskuterat bilden som helhet och eleverna fått veta vem som ligger bakom reklamen och funderat kring budskapet får de fundera över var denna annons kan ha varit placerad. Detta för att diskutera var man placerar ut sådana här plakat. Sätter man dem vart som helst eller placeras de efter var den tilltänkta målgruppen finns? Vad tror eleverna? Har de tänkt på sådant tidigare? Efter en sådan diskussion visar jag dem i vilken miljö jag hittat bilden.

Efter dessa lektioner tror jag eleverna har ökat sin medvetenhet om kritisk granskning i allmänhet och bildanalys-/tolkning i synnerhet. Avsnittet utvärderas tillsammans med eleverna på lämpligt sätt – t ex muntligt eller med hjälp av en enkät.